Ständigt får man höra falska påståenden och osanningar om socialismen och socialdemokratin. Vi har ju alla sätt hur samma argument används om och om igen av borgligheten. T ex om hur vi vill begränsa människors frihet, beröva hårt arbetande människor sina surt förvärvade slantar genom skyhöga skatter, att socialismens huvudmål är att göra alla människor lika rika (fattiga) genom utjämningspolitik, att fattigdom är en följd av lathet som individen själv får skylla o.s.v. Listan kan göras lång.
Det intressanta är att ingen av dessa argument är nya, något som dagens inlägg vill påvisa. Redan våra första agitatorer fick använda mycket tid åt att förklara de osanningar som sprids. För att visa på detta skall vi ta oss en titt på Sveriges första agitation.
I begynnelsen var Palm. Denne låghalte lille man brukar beskrivas som socialdemokratins fader i Sverige. Med hans ankomst till Malmö på hösten 1881 kom också de tankar om mänsklig frihet genom socialism till vårt land. Hans första föredrag hölls den 6 november 1881 och brukar räknas som startskottet för svensk socialism och socialdemokrati. Detta första anförande var i själva verket ett försvarstal, med svar på de argument som förts mot socialismen. Det gick under namnet ”Hvad vil sosialdemokraterna?”
I talet beskrivs flertalet osanningar som än idag kan var gällande. De huvudargument som ställdes då mot socialdemokratin är skrämmande lika de argument som vi möts av idag. De argument som Palm i talet besvarade var b.la. Att socialdemokratin inte respekterade egendomsrätten, något som liberaler än idag skanderar. Att de ville upphäva äktenskapet och religionen, argument som fortfarande hörs från en och annan moralskriande kristdemokrat. Att de skulle förneka ”fosterlansdskärleken”, alltså att de ej var patriotiska, argument som fortfarande förs av sverigedemokrater. Slutligen också att socilismen slaviskt vill dela all ekonomisk makt i samhället mellan människor, argument som också då och då hörs från borgligt håll.
Hur besvarade då Palm dessa påståenden? Det är nu det börjar bli intressant, hur stor skillnad är det på de första ståndpunkterna för socialdemokratin som fördes fram av Palm 1881 och de som är gällande idag?
Det Palm först och främst talade om är att målet med socialismen är att folk skall dela med sig! Palm menar att det viktigaste är att alla människor skall få del av välståndet i landet, oavsett vilken position man har. Det viktiga är inte att folk äger lika mycket, men att alla skall få ta del av det välstånd som skapas i vårt land. Känns argumenten igen? Är det inte detta som vår skattepolitik än idag förespråkar? Att alla skall vara en del av samhället och få ta del av välståndet? Att alla skall med!? Det är inte kapitalisterna som skall dela välståndet mellan sig, utan arbetarna som skall dela välståndet med kapitalisterna menade han.
Egendomsrätten, som socialismen allt för ofta beskrivs vilja hämma och avvärja behandlar Palm också. Det han menar är att socialdemokratin inte alls vill begränsa denna, utan istället skydda den genom lagstiftning. Varför detta? Jo därför att den egendom som arbetaren innehar är ju hans förmåga att utföra arbetet. Därför behövs det skydd för att försvara arbetarens egendom, d.v.s. hans faktiska person i arbetet. Voilá, här har vi de första kraven på att arbetsmarknaden måste anpassas för att skydda individen, detta genom arbetsrätt och arbetskyddslagar. Är inte dessa krav relevanta idag? Mer nämner han även att socialdemokraterna fullt ut vill respektera egendomsrätten, men att om den ”er til hindring för meniskohetens för industriens, och för statres intelektuele oc hökonomiska framgång, ja så vil vi hava den bortskaffad”. Alltså, om ett företag dominerar en marknad så intensivt att detta leder till försämringar för enskilda människan, då bör staten ingripa. Är inte detta något vi förespråkar än idag?
Han berörde också att äktenskapet i sig inte är fel, men att ”när äktefolkena intet kan leva kärleksfult och got i sammans /=/ (skall) lagen forändras således at skilsmässa hurtigare kan uppnås ”. Denne ståndpunkt gäller väll lika mycket nu, att när kärleken är slut är det bättre för alla parter i familjen om de skiljs åt? Istället för att upphöja äktenskapets institution som något heligt.
Hans slutsatser om patriotism är också identiska med de vi har idag. Palm menar att det inte är landet som vi älskar, utan jorden. Nationalism är det som föder krig och konflikt mellan folk, men att solidaritet mellan gränser föder förståelse.
Intressant är också hans analys om framväxten av en arbetarrörelsekultur. Detta kan ses o kontext med framväxten av det nya mångkulturella Sverige som nu sker. Palm menar att ”sosialismen är en folkrörelse och den hörer med til, kulturutviklingen och kulturen det er framskrittet det vil altid gå framåt det vil intet stanna det visar verldshistorien oss”. Är inte det samma lärdom som vi nu ser i Sverige? Vi kan inte försöka leva i det förgångna, i ett Sverige utan mångkultur och et ständigt kulturinflytande från andra länder.
Palm berör ett helt avsnitt kring hur statens roll skall utformas, även denna är synnerligen lik den uppfattning som vi än idag följer. Staten skulle användas som ”nattväktare för kapitalisternas pengapåse”. Detta bör tolkas som ett uttryck för att staten skall finnas med som en reglerare av marknaden, ingen skall på den fria marknaden kunna utnyttja sin ställning så att det förstör för medborgarna. Han beskriver också hur staten skall finnas som ett skydd för arbetaren. Genom staten skall alla invånare få de basala skydden, precis som vi än idag anser att alla skall ha rätt till fri sjukvård, åldringsvård, barnavård o.s.v.
I detta brandtal för socialdemokratin avslutar Palm med 4 punkter som han anser vara av största vikt. Dessa var att arbetarna bör:
1. Sluta sig samman och bilda föreningar- Organisera er!
2. Vid alla tidpunkter som finnes möjliga söka att deltaga i politiks diskussion- argumentera för er övertygelse!
3. Skapa en politiks tidskrift- Gör er hörda i debatten!
4. Kraftigt agera för allmän rösträtt och att jobba för yttrandefrihet i både tal och skrift- detta är uppnått och bör aldrig tummas på!
Vad berättar nu allt detta för oss? Visst, det saknas självklart delar i Palms tal som vi säkerligen hade fört fram idag som viktiga ståndpunkter, så som jämställdhet mellan kön och miljötänkandet. Men sett ur 1881 års normer anser jag att vi kan vara stolta. Socialdemokratin tillsammans med Liberalerna var de som förde demokratin framåt, och det skall man som socialdemokrat känna stolthet för. Socialdemokratiska paritet var en vikitg del av den tidiga demokratiutvecklingen i Sverige.
Slutligen kan vi jämföra Palms strävan för demokrati med reaktionerna i riksdagsdebatten från den förre statsministern och högerledaren Hjalmar Hammarskjöld när Sverige skulle införa allmän rösträtt för män 1919. Vem kan vara stoltast för sin historia? socialdemokratin eller moderaterna?:
”Jag är ingen demokrat och för gammal för att omvända mig. Jag tror icke på demokratins förmåga att lyckogöra ett folk, allra minst den sortens demokrati som det här är fråga om. Som sannolikt ganska fort kommer leda till massvälde.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar